Frågor och svar om resursfördelning för 2011


Den 17 september fattade styrelsen beslut om resursfördelning för 2011. Planeringschef Susanne Wallmark svarar på frågor:

Regeringens budgetförslag kommer inte än på några månader, är det möjligt att fördela resurserna redan nu?
Vi vet i stort sett förutsättningarna redan nu och det är viktigt att verksamheten får besked tidigt så att planeringen för nästa år kommer igång.

Vad händer om Lunds universitet får mer respektive mindre resurser än beräknat?
Inom utbildningsområdet kan vi hoppas på att få ökade resurser och då får vi göra en tilläggsbudget vid sammanträdet i december. Inom forskningsområdet är den stora osäkerheten hur det går i den omfördelning som numera görs. Vi slår dock fast att vid ett negativt utfall så ligger ändå ramarna kvar och vid ett positivt utfall har vi förslag till hur dessa medel ska prioriteras.

Läs tidigare frågor och svar om budgetdialogen med utbildningsdepartementet

Utbildning på grund- och avancerad nivå

Fördelas pengarna till utbildning på samma sätt som tidigare år?
Ja, vi fördelar nu för andra gången efter de principer som togs fram förra året.

Vad menas med att Lunds universitet har överproduktion inom utbildning?
Vi har ett takbelopp för hur mycket helårsstudenter och helårsprestationer vi får betalt för av staten. Just nu utbildar vi många fler, vi överproducerar.

Vad beror överproduktionen på och vilka konsekvenser kan den få?
Det beror på två saker: Våra studenter stannar kvar längre och vi har antagit något fler studenter. Konsekvenserna är att vi för samma summa pengar nu ska utbilda fler. Vi har under några år inte nått upp till vårt takbelopp och då fått vad som kallas ett anslagssparande. Dessa pengar kan vi använda nu. När anslagssparandet tar slut så börjar vi spara prestationer vilket innebär att vi kan få ta del av dessa när vi inte når taket i framtiden. Kortfattat kan man säga att staten har ett utjämningssystem mellan goda och dåliga år.

Vad görs inom LU för att minska överproduktionen?
Prorektor Eva Åkesson, som är ansvarig för utbildning, har under året arbetat med strategisk utbildningsplanering och i dialog med områdena diskuterat olika åtgärder. Detta arbete måste nu brytas ner till mer konkreta planer på varje område så att institutionerna vet vad som förväntas av dem framöver.

Kommer Lunds universitet att öka antalet utbildningsplatser?
Universitet har begärt att få 1000 fler platser, men troligtvis får vi inte igenom våra önskemål redan till 2011. Vi har dock goda förhoppningar om att få behålla den tillfälliga utökningen med 350 platser som vi fick för 2010-2011. Trots att vi har nått vårt utbildningstak utökar vi med 190 helårsstudenter vid Campus Helsingborg. Det är viktigt att nå målet på 3000 helårsstudenter där så att verksamheten i Helsingborg når sin kritiska massa. Utöver dessa platser är det enbart några mindre utökningar som av synnerliga skäl har godkänts.

Forskning


Hur stor frihet har lärosätena när det gäller fördelning av forskningsmedel?
Vi har fullständig frihet att fördela forskningsmedlen.

Vilka särskilda satsningar har ledningen valt att göra?
I underlaget till styrelsens beslut finns några satsningar. Störst av alla är vårt åtagande avseende MAX IV och befintligt Max-lab. Vi satsar ytterligare 38 mnkr 2011. Därutöver föreslås att det konstnärliga området får en ökning med 1 mnkr, Juridiska området 2 mnkr, Campus Helsingborg (område S) 2 mnkr och universitetets särskilda verksamheter 1 mnkr. (Mnkr = miljoner kronor)

Innan årets budgetarbete antyddes det från universitetsledningen att fakultetsanslaget kanske skulle öka, men enligt resursfördelningen ser det ut som om det ligger kvar på samma nivå. Vad beror det på?
Vi får ökade anslag till LU men vår finansiering av uppbyggnaden av MAX IV innebär att vi inte kan öka anslagen till områdena.

Hur fördelas de strategiska forskningsmedlen de närmaste åren?
De följer samma princip som för 2010. Det görs en avsättning på 5% för gemensamma satsningar.

Universitetsgemensamma kostnader


Vad ingår i de universitetsgemensamma kostnaderna?
De universitetsgemensamma kostnaderna kan delas i två delar: Universitetsgemensamma kostnader och tenkiska system samt Förvaltningens lön- och driftskostnader.

Vad menas med indirekta kostnader?
Det är kostnader för stödverksamhet som behövs för att kärnverksamheten utbildning och forskning ska kunna bedrivas. Det kan vara bibliotek, IT-stöd, information, rektor, studievägledning mm.

Kommer områdena att kompenseras för de universitetsmensamma kostnaderna?
Inför 2010 identifierades stora kostnader som inte var täckta tidigare, såsom lokaler vid Campus Helsingborg och datanäten i våra hus. För att inte verksamheten skulle drabbas av ökade kostnader infördes en subvention som nu ska minskas. Förra året fick områdena 36 mnkr och inför 2011 får man 24 mnkr.

När det gäller de universitetsgemensamma kostnaderna har det talats om besparingar – vad har gjorts och hur har det gått?
Det har gjorts besparingar på 6 mnkr, men det anses inte vara tillräckligt eftersom subventionen nu sammanlagt minskar med 12 mnkr. Rektor får därför i uppdrag av styrelsen att genomföra ytterligare besparingar på 6 mnkr. Samtidigt ska vi vara ärliga och medge att de universitetsgemensamma kostnaderna ökar. Det beror på att utbildning och forskning vid universitetet har växt och ställer högre krav på stödfunktioner. Sett i ett helhetsperspektiv så minskar de indirekta kostnadernas andel av de totala kostnaderna.

Myndighetskapitalet


Hur påverkar myndighetskapitalet universitetets budget och resursfördelning?
Det är först när vi har totalbudgeten för hela universitetet som vi kan se hur myndighetskapitalet förändras. Det krävs att universitet går med underskott för att myndighetskapitalet ska sänkas.

Planeras några särskilda åtgärder för att minska universitetets myndighetskapital?
Vi har lagt ut 58 mnkr mer i resursfördelningen inom utbildning och 7 mnkr mer inom forskning än vad universitetet får i anslag och ränta. (När internräntan avskaffades beslöt styrelsen att fördela inkommen ränta i resursfördelningen och inför 2011 är det ca 3 mnkr). Inför budgeten som styrelsen fastställer i februari kan det komma upp andra universitetsgemensamma åtaganden som påverkar vårt myndighetskapital. Universitetsledningen har tydliga planer för hur man ska kunna sänka myndighetskapitalet till en godtagbar nivå.

Läs tidigare frågor och svar om myndighetskapital och oförbrukade medel

Vill du veta mer?


Läs sammanfattningen av underlaget till styrelsens beslut om resursfördelning (nytt fönster)
Fördelningsbeslut 2011 (nytt fönster)
Se presentation om resursfördelningen (nytt fönster)
Se alla tidigare frågor och svar om budget och ekonomi
Se filmen från rektorsseminarium 2/9-2010 om myndighetskapital och oförbrukade medel


Tillbaka

Innehållsansvarig: Jonas Andersson
Frågor om webbplatsen: Webbavdelningen
Ansvarig sektion: Kommunikation

Uppdaterad: 2014-01-02

Kontaktinformation

Elisabeth Pupp
Avdelningschef,
Budget och uppföljning,
sektionen Ekonomi

046-2227116

Elisabeth.Pupp@eken.lu.se  

 

 

Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00, Fax: 046-222 47 20